(A. E. von Rosen) - Anonym konstnär: Porträtt föreställande greve Adolf Eugène von Rosen (1797-1886), ”de svenska järnvägarnas fader”, och far till konstnären och akademiprofessorn Georg von Rosen.
 
Osignerad. Själva porträttet i målad oval, c. 28 x 23 cm. Påskrift från 1800-talets slut eller sekelskiftet 1900 på spännramen: "Grefve von Rosen / 1ste jernvägsbyggare i Sverge / fader till målaren professor G. von Rosen".
 
Georg von Rosen, själv barnlös, var ensam son till A. E von Rosen och hans grekiska hustru Euphrosyne Rizo-Rangabé. Erik Wettergren menar att Georg knappast ärvt sin konstnärliga ådra från ”Rosarna”, utan från moderns släkt:
 
”Hans far var som bekant öfversten grefve Adolf Eugéne von Rosen, hvilken bildade vändpunkt i Sveriges lif genom att ge landet dess första järnväg och som dessförinnan verkat som högt betrodd fartygskonstruktör vid flera länders flottor. Det var också i sin egenskap af flottexpert som han under åren 1834-36 vistades i Grekland för att under hopplösa politiskt-ekonomiska förhållanden organisera dess flotta och det var där han fann den maka, som blef mor till Georg. Från henne kom ett annat - mer humanistiskt intellektuellt - inslag af gammal kultur. Hon hette Euphrosyne Rizo-Rangabé och var af en förnäm fanariotsläkt, hvars medlemmar i Konstantinopel och Grekland beklädt höga statsämbeten, men därjämte ägnat sig åt dikt och forskning, främst arkeologisk. De voro också spirituella män och kvinnor, som med framgång odlade konversationens och replikeringens onordiska konster. Det är således till ytterst ringa del ur arfsteorier som sonens målarbegåvning kan härledas, men säkert är väl att de frön af denna, som tilläfventyrs funnos nedlagda hos föräldrarna, kommo till en rik och hastig blomning på grund af dessas olika nationalitet” (Erik Wettergren, Georg von Rosens konst (1919), sid 10. Georg von Rosen målade även själv ett porträtt av fadern, nr 56 i verkförteckningen).