Fem unga. Unglitterär antologi.

 

Stockholm, Albert Bonniers förlag, 1929. 8:o. 152 s.

Enkelt grönt klotband, ryggen med titel och en liten fransk lilja i guld, dek. omslagen medbundna.

ProveniensErik Asklund, med hans exlibris och fina dedikationer från samtliga antologister – även från Asklund själv (»till mig vänligen från erik asklund»).

Erik Asklund var jämte Lundkvist den som i särskild grad organiserade Fem ungas framträdanden som grupp, och det var även han som utformade bokens berömda omslag. Detta är rimligen det finaste och mest intressanta exemplar som existerar av denna klassiska diktsamling.

Bidrag av Harry Martinson, Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, och Gustav Sandgren. Frånsett Martinsons tycks dedikationerna vara skrivna vid ett och samma tillfälle. Var och en har skrivit i anslutning till det egna avsnittet i boken och inklistrade tidningsurklipp porträtterar fyra av de fem. (Troligen härrör klippen från en intervju för tidningen Socialdemokratens lördagsbilaga, då Martinson inte var närvarande.)

Dedikationerna:

»Clemenceau och Den Danska Limpan; minns du sommarens vallfärd utefter Europas dammiga vägar. 1929. det var året. det var sommaren! det var hösten. det var denna bok!!! Kjellgren» (s. 33).

»Dessa sidor: Jazzens visor från en blek höst – glada synder – så länge de är unga! Artur Lundkvist» (s. 57). Rubrik svagt tillagd i blyerts på s. 77: »Hus.»

»En enda dygd lär man jag vet: Förmätenhet! / Vet: Lyckan är de svagas arvedel. Grip smärtan hel! / För dig allen är blick från bergens krön. Din enda lön! / Gustav Sandgren» (s. 117).

»Jag tror inte på Jesus. Harry Martinson» (s. 85).

Martinson-avsnittet upptar sid. 85–115 och innehåller 11 poem och prosadikter. Han var bosatt i Ösmo med Moa och besökte inte Stockholm alltför ofta. Säkert saknades han vid flera av de uppläsningsaftnar som de övriga i gruppen genomförde vid denna tid, ibland tillsammans med andra författare. Alf Henrikson har berättat att Martinsons Stockholmsbesök var »något av en händelse, ivrigt efterlängtad och girigt utnyttjad».

Josef Kjellgren anspelar i sin dedikation på den resa han och barndomsvännen Asklund gjorde tillsammans genom Europa sommaren 1929. Målet var Paris, där de tillbringade en månad och logerade hos Eyvind Johnson som var bosatt i S:t Leu utanför staden. Asklund glömde inte »sommarens vallfärd» utan berättar om den i sin minnesbok Ynglingaresan (1941), där både Clemenceau och den danska limpan får sin förklaring. Limpan var ett stort och med tiden allt hårdare danskt bröd som de två släpade »genom halva Europa» som matsäck. Clemenceau var i denna historia en herrelös hund »med tigeransikte och melankoliska ögon» som anslöt sig till de två vandrarna på vägen genom Danmark. Han vägrade äta av Den Danska Limpan och gav sig av då utdelningen i matväg var så ringa.

Antologin fanns i bokhandeln 6 november 1929, knappt sex veckor efter Martinsons debut med Spökskepp. Upplagan var 2000 exemplar. Det berömda omslaget utfördes i Bonniers ateljé efter en skiss av Erik Asklund; kanske hade det i någon mån påverkats av den amerikanske konstnären Charles Demuths (1883–1935) målning »Figure five in gold» från 1928, i sin tur inspirerad av siffran 5 i guld på en röd brandbil.

Ingen tvekan råder om att Artur Lundkvist var den drivande kraften bakom Fem unga, men huruvida gruppen var tämligen slumpmässigt sammansatt av vänner i författarkretsen som råkade finnas på plats vid en given tidpunkt, eller var resultatet av en mer genomtänkt plan, har diskuterats. Lundkvist hade imponerats av sammanhållningen kring modernisttidskriften Quosego i Finland. Han kände ett starkt behov av kontakt och sammanhållning mellan de unga författarna och var 1928–29 rastlöst verksam för att få en gruppmanifestation till stånd.

 

De unga författare som skulle skriva in sig i den svenska litteraturhistorien som »fem unga» var delvis redan bekanta genom brevväxling, men träffades första gången i Stockholm hösten 1929, sammankallade av Lundkvist. Huruvida det var i augusti strax innan Fem unga antogs för utgivning, som är Erik Asklunds egen minnesbild, eller i september strax därefter, vilket är resultatet av Kjell Espmarks forskning om Artur Lundkvist, är numera svårt att veta säkert. Asklund ger sin bild av det första mötet i »Det lyriska kaféet» i Den unge Harry Martinson (1954). De fem strålade samman från olika håll i staden, Martinson kom i sällskap med Lundkvist, Asklund själv med gamle vännen och reskamraten Kjellgren, och senare på dagen anslöt Sandgren, »lantlig och en smula fördrömd». Till slut hamnade gruppen på kaféet Kaiserhof vid Norrlandsgatan, där Martinson snart fängslade de nya vännerna med diktläsning och berättelser. Efter att antologin antagits av Bonniers fördelade Lundkvist honoraret vid en middag på Surbrunnskällaren. Harry »införskaffades» från Ösmo för tillfället och skall ha sett till att kvällen slutade på bio.

Även antologisterna Lundkvist och Sandgren har givit sina minnesbilder av Harry Martinson i samma vänbok 1954, men Josef Kjellgren var då borta sedan flera år. Inte minst Sandgrens kåseri är varmt underhållande och sällan uppmärksammat, »Att skratta med Harry».

 

ENGLISH:

 

Fem unga. Unglitterär antologi.

 

Stockholm, Albert Bonniers förlag, 1929. 8vo. 152 s.

Green cloth, pictorial wrappers bound in.

Provenance: Erik Asklund, with his bookplate and fine autograph inscriptions to him from all the participants – even from Asklund himself: »to me affectionately from erik asklund».

A wonderful association copy of this important anthology of modern verse, possibly the most interesting copy extant.

Fem unga - Exceptionellt exemplar

SKU: 1066
0,00 krPris