Rehn, Jean Eric (1717-1793): Grotte de Posilippe pres de Naples avec le Tombeau de Wirgile. (Posilippos grotta med Vergilii grav.)
 
Etsning och kopparstick på randat papper. Signerad och daterad i trycket: ”Dessiné par I: E: Rehn 1756 / et gravé 1789 dans sa 73 annèe” (sic). 25 x 19,7 cm (plåten), 50 x 35,5 cm (bladet). Oskuren, några små kantriss och ett litet hål i marginalen, enstaka obetydliga små smutsmärken, påskrift ”496” i blyerts samt a tergo ”269” i bläck. / Litteratur: Jfr Bellingsamlingen. [...] Utställning: 14 december 1992-17 januari 1993, Stockholm, Bukowski auktioner, 1992, nr 114 (Rehns lavering av samma motiv, utförd på plats under hans italienresa 1756); [Gunvor Bonds] (red.): Jean Eric Rehn. Kungl Akademien för de fria konsterna 18 februari-28 mars [1993], utställningskatalog, nr. 25 (ett exemplar av gravyren).
 
Ett av 8 blad italienska utsikter utan gemensam titel, och i olika storlek, graverade i slutet av 1780-talet efter Rehns egna teckningar från det halvår han tillbringade i Rom 1756 (Hultmark & Moselius, sid. 274).
 
Rehn, som hörde till de första eleverna vid Kungl. ritarakademin, hade utbildats till kopparstickare i Paris för Le Bas. Efter hemkomsten undervisade han själv i den gravyrskola som inrättats 1747. 1755 påbörjade han en studieresa för Lovisa Ulrikas räkning till Italien och Frankrike, och gjorde sina utflykter i Rom med omgivningar under ledning av franska konstnärer: ”Rehn och Pasch anlände till Rom i november [1755] och uppsökte genast den franska konstakademin. Där fick de kontakt med den franska konstnärskolonin som kunde hjälpa dem tillrätta i staden. Enligt en dagbok från resan följde de med arkitekten A. Deriset på stadsvandringar till Roms sevärdheter för att ’informera sig i arkitekturen’. Av dagboken framgår att de fascinerades av de antika ruinerna, med stort intresse studerade utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum och besökte Bajae, berömt för sina heta svavelbad och antika ruiner. Rehn tecknade flitigt på museerna, och dessa antikstudier har förmodligen gjort det lättare för honom att i Paris anamma Louis-seize-stilen. Rehn inspirerades även att göra laveringar med romantiska ruinmotiv, s k capriccio con rovine, fantasisammanställningar av antika ruiner, ofta efter franska förlagor. [...] Sedan Rehn beviljats avsked från sin befattning som hovintendent [1789] och hans yrkeskarriär därmed avslutats fick han mer tid över för sina egna projekt. I KB förvaras ett exemplar av ett gravyralbum i folioformat, på vars pärminsida en blyertsanteckning finns: ’Jean Eric Rehn, Huit estampes representent des vues italiennes, dessinées et gravées de 1756 à 1789’. Under varje stick finns en uppgift på franska om motivet och att teckningen skulle vara utförd i Rom 1756 och gravyren i Stockholm under 1780-talets sista år. På två av sticken står att teckningen var utförd ’d'apres nature’, tydligen så ovanligt att det var värt att notera” (Anna Greta Wahlberg i SBL).
 
"Rehn har gjort flera teckningar av både grottan och Vergilii grav, som ligger alldeles intill. Fröman säger att grottan är en halv italiensk mil lång. [...] Grottan eller snarare tunneln har fått sitt namn efter Villa Pausilipon, som var Augustus’ sommarvilla. Tunneln skulle har gjorts av Augustus, men kan vara äldre. Från början var den bara en trång, mörk passage, så beskrivs den i alla fall av Seneca för Lucullus. Men först Alfons I av Aragonien och sedan Karl V har utvidgat tunneln så att den nu är 7 m bred. Höjden växlar från 7 till 25 meter. Vem som ska ta åt sig äran av att ha höjt och breddat tunneln är i detta sammanhang rätt likgiltigt; intressantare är att tunneln och Virgilii grav var en stor sevärdhet, upptagen i alla guideböcker genom tiderna och ett vanligt motiv för tecknare från 1600- och 1700-talen” (A. G. Wahlberg, i Svenska konstnärers väg till antiken 1755-93 (1977), citerad i Bellingasamlingen (1992).
 
Vergilii kupoltäckta grav är utmärkt med ett gement "a" till vänster i bild.
 
ENGLISH:
 
Engraving on laid paper by Swedish engraver and draughtsman Jean Eric Rehn (1717-1793), depicting The Grotto of Posillipo at Naples. 25 x 19,7 cms. (Sheet size, 50 x 35,5 cms, uncut). A few insignificant marginal nicks and occasional small stains, very fine.
 
Engraved by Rehn in 1789 after his own drawing from Rome, 1756, preserved in the Bellinga Collection, Nationalmuseum, Stockholm.